1.2.2002 kl 11
Naturskyddsorganisationerna föreslår en mångsidig
kombination av nya och gamla åtgärder för att
förbättra skogsskyddssituationen i södra Finland.
Birdlife Finland, Greenpeace, Luonto-Liitto, Natur och Miljö,
Finlands naturskyddsförbund och WWF har överlämnat
ett gemensamt förslag till Metsokommissionen, som tillsatts
av statsrådet för att utveckla skogsskyddet i södra
Finland västra delen av Uleåborgs läns och sydvästra
Lappland.
"Kommissionen har under 13 månader gjort utredningar,
arrangerat seminarier och diskuterat", konstaterar naturskyddschef
Ilpo Kuronen från Naturskyddsförbundet. "I enlighet
med sitt uppdrag borde kommissionen nu utreda de olika parternas
beredskap, möjligheter och förutsättningar att
befrämja skogsskyddet."
Naturskyddsorganisationerna föreslår, att nätverket
av skyddsområden utvidgas, att nya skyddsåtgärder
tas i bruk och att naturvården i ekonomiskogar förbättras.
"Det behövs ett brett urval av åtgärder och
insatser av alla parter för att bevara skogsnaturens mångfald",
säger verksamhetsledare Bernt Nordman från Natur och
Miljö.
Organisationerna anser, att beredningen av ett skyddsprogram för
skogsnaturtyper bör inledas omgående. Storleksordningen
för sådana här nya lagstadgade skogsskyddsåtgärder
bör vara ungefär 400.000 hektar. Detta skulle höja
nivån på skyddet av skogsmarken i södra Finland
från två till fem %. En betydande del av utvidgningen
av nuvarande nationalparker och övriga skyddsområden
kan genomföras i skogar som ägs av staten, skogsbolag,
kommuner och andra samfund. För att kunna lösa in skyddsområden
av privata markägare, bör tillräckliga och smidiga
ersättningar garanteras. Det finns ett stort behov av restaurerings-
och skötselåtgärder på de nuvarande skyddsområdena.
Restaureringsarbetet borde genomföras under det närmaste
årtiondet.
Organisationerna föreslår att en helt ny kategori för
markanvändning tas i bruk för att mjuka upp den skarpa
kontrasten mellan ekonomiskogar och egentliga skyddsområden.
På sådana här "områden för skötsel
av naturvärden" kunde man genom omsorgsfull planering
kombinera uppkomst av död ved, skötsel av livsmiljöer,
bevarande av rekreationsmöjligheter med virkesproduktion.
År 2010 kunde sådana här former av mindre strikta
skyddsåtgärder täcka omkring 10 % av skogsmarken
i södra Finland.
För att förbättra naturvården i ekonomiskogarna
borde skogslagen utvecklas och naturvårdens andel av stöden
till skogsbruket ökas. Med hjälp av skogsbrukets miljöstöd
och markägarnas egna beslut borde nyckelbiotoper och livsmiljöer
för regionalt och nationellt hotade arter bevaras i större
utsträckning är hittills. År 2010 borde sådana
här skyddsobjekt utgöra 3-5 % av skogsmarken, anser
naturskyddsorganisationerna.
Skogsrådgivningen bör utvecklas så att den bättre
skulle motsvara behoven hos sådana skogsägare, som
vill betona naturvärden eller mångbruk.
En utvidgning av skogsskyddet förutsätter ett nytt finansieringsprogram,
vars kostnader kunde spridas ut på exempelvis tio år.
För tillfället har miljömyndigheterna inte ens
möjligheter att lösa in skyddsobjekt som skogsägarna
erbjuder frivilligt. "Nya skyddsområden befrämjar
turistnäringen och övriga servicenäringar. Den
ekonomiska nyttan överstiger värdet på virket
i skogarna, vilket balanserar kostnaderna för skyddsåtgärder",
påminner skogschef Harri Karjalainen från WWF. "Det
samma gäller även arbetsplatserna, som ju minskat dramatiskt
på grund av utdrivningens mekanisering trots att avverkningsmängderna
ökat."
Enligt den undersökning som utfördes av Suomen Gallup
senaste höst på uppdrag av organisationerna, stöder
en klar majoritet av finländarna en ökning av skogsskyddet,
i synnerhet på statens, kommunernas och skogsbolagens marker.
MERA INFORMATION
Natur och Miljö: verksamhetsledare
Bernt Nordman, telefon 050-5250348