5.2.2002
Energiforskaren Tomas Kåberger beskrev på tisdagen hur hållbara energikällor framgångsrikt byggts ut i Sverige och Europa. Dr Kåberger talade på en presskonferens i Helsingfors som arrangerats av Finlands naturskyddsförbund och Greenpeace.
Den framgångrika satsningen på bioenergi i Sverige har gjort att koldioxidutsläppen kan minskas, trots att Sverige börjat avveckla kärnkraften, och den första av Barsebäcks reaktorer stängts. Trots att Sverige fått tillåtelse att öka sedan koldioxidutsläppen inom EU gemensamma plan, har den svenska regeringen beslutat att inte utnyttja den möjligheten, istället skall utsläppen minskas.
- Den tekniska utvecklingen har ökat möjligheterna att effektivisera energianvändningen och förnybara energikällor blir snabbt billigare att använda, sade Kåberger.
Kåberger visade också att förnybara energikällor snabbt kan ge stora bidrag till energiförsörjningen: I Sverige ökade biobränsleanvändningen med tre TWh per år under 1990-talet. De Vindkraftverk som restes i Tyskland under 2001 kommer varje år producera mer el än den kvarvarande Barsebäcksreaktorn kommer att göra när den fungerar bra.
Förnybar energi är både tekniskt möjlig och ekonomiskt konkurrenskraftig. Den viktiga politiska frågan är därför inte om kärnkraft skall vara tillåten eller inte, utan vilka ekonomiska stöd kärnkraften skall få. Viktigast är reaktorägarnas ekonomiska ansvar för eventuella olyckor och radioaktiva utsläpp och kostnaderna för kärnkraftens avfall, sade Kåberger.
Enligt Kåberger är kärnkraftverken trängda på marknaden. Han hävdade att de sista kärnkraftsreaktorer som byggdes i Sverige var dåliga investeringar, och att de äldsta reaktorerna under flera år inte ens kunnat täcka kostnader för personal och reparationer.
Kåberger fick medhåll av forskaren Simo Kyllönen från Finlands naturskyddsförbund som hävdade att fluktuationerna på den nordiska elmarknaden kommer att ha stor inverkan på de finska energiscenarierna. Kyllönen menade att man inte har tagit detta i beaktande i den finska klimatstrategin. Importen av el påverkar självfallet prisnivån och därmed avtar företagens iver att bygga ut ny produktionskapacitet, sade Kyllönen.
- Handels- och industriministeriet pläderade i åratal för en öppen elmarknad. Då marknaden har öppnats, laborerar ministeriet fortfarande med scenarier som utgår från en sluten, centralstyrd energiproduktion, förundrade sig Kyllönen.
Genom att stänga ut olika importalternativ från scenarierna har ministeriet fabricerat orealistiska löften som utlovar ett kärnkraftverk på 1600 MW vilket skulle kombineras med energibesparing, förnybara energikällor och mera naturgas. Regeringens rapporter stöder inte heller den finska klimatstrategins antagande om att importen från den nordiska elmarknaden skulle avstanna.
En del bioenergiprojekt har redan förvandlats till värmegenererande produktion eftersom importen av billig el har gjort investerarna osäkra och tvehågsna.
- I värsta fall kan en ny kärnkraftsreaktor och en ökad import av vattenkraft möblera om elmarknaden och därmed undergräva alla löften om att befrämja satsningarna på förnybara energikällor, konstaterade Kyllönen.
TILLÄGGSUPPGIFTER:
- Simo Kyllönen, energiexpert, Finlands naturskyddsförbund,
tfn 040-8222 649
- Harri Lammi, energikampanjansvarig, Greenpeace, tfn 050-383
1822