23.7.2001
Klimatmötet i Bonn slutade till sist i kompromiss
Efter att ha förhandlat hela natten enades ministrarna vid FN:s klimattoppmöte äntligen om förverkligandet av Kiotoprotokollet. De olika staternas representanter accepterade till sist ordförande Jan Pronks kompromissförslag.
Den svåraste tvistefrågan tycktes under nattens dystra timmar vara efterlevnaden av avtalet, dvs "compliance". Framför allt Japan och Ryssland skydde lagligt bindande sanktioner mot stater som bryter mot Kiotoprotokollets regler och målsättningar.
"Det är glädjande, att staterna efter flera års dispyterande äntligen kunde enas om Kiotoprotokollets förverkligande. Nu kan de påbörja ratifierandet av protokollet. Äntligen kommer vi från ord till handlingar: vi kan på riktigt börja minska på utsläppen som förorsakar en uppvärming av klimatet," konstaterar Sami Wilkman från WWF Finland.
Kompromissförslaget erbjuder en lösning till tre tvistefrågor, som redan i flera år försvårat förhandlingarna: kolsänkor, U-landsfinancieringen och flexibilitetsmekanismerna.
Enligt miljöorganisationerna har förslaget följande goda sidor:
- Flera stater har förbundigt sig till att öka U-landsfinancieringen, och tillräckligheten av financieringen kommer att granskas årligen.
- Förslaget erkänner behovet att minska på skillnaden mellan industriländernas och utvecklingsländernas utsläpp.
- Det finns en kvantitativ övre gräns för bruket av kolsänkor både inrikes och genom mekanismerna.
- Kolsänkornas sociala och ekologiska påverkningar har i någon mån tagits i beaktade i den rena utvecklingens mekanism. (Clean Development Mechanism, CDM)
- Ett rapporterings- och verifieringssystem skapas för flexibilitetsmekanismerna. På detta sätt kan man försäkra, att äkta och hållbara utsläppsminskningar föds.
- Kärnkraften har uteslutits ur flexibilitetsmekanismerna.
- Man har försökt lägga tyngdpunkten inom flexibilitetsmekanismerna på små projekt som utvecklar förnybara energikällor eller ökar energieffektiviteten.
Förslaget har dock bland annat följande brister:
- U-landsfinancieringen är beroende av politiska förbindelser. Frivillighet räcker tyvärr inte.
- Det rikliga bruket av kolsänkor sänker industriländernas utsläppsminskningsmål från 5,2 procent till ca 1,8 procent.
- Det finns ingen klar övre gräns för bruket av flexibilitetsmekanismerna. I stället konstaterar förslaget bara, att de bör komplettera inhemska utsläppsminskningar.
- CDM innehåller kolsänkor. Miljöorganisationerna befarar, att industriländerna kommer att försöka undvika inhemska utsläppsminskningar genom att financiera enorma plantager i utvecklingsländerna. Dessa plantager kan ha skadliga påverkningar för miljön och lokalinvånarna.
- Föreslaget innehåller inte tillräcklig tydliga regler för miljökonsekvensbedömnigar, och försäkrar inte i tillräcklig grad rättigheten till allmänt deltagande.
- Besluten gällande efterlevnaden av avtalet skjöts upp till det första mötet av parterna till Kiotoprotokollet (som hålls först efter att protokollet trätt i kraft).
"Nu har vi endast tagit de första famlande stegen på klimatskyddandets långa väg. Globala utsläpp måste under de kommade årtionden minskas med 2/3 för att förhindra en farlig förändring av klimatet. Kiotoprotokollet är helt otillräcklig och bristfällig, men någonstans måste vi börja", påminner Oras Tynkkynen från Jordens Vänner.
"Protokollet innehåller en stor mängd kryphål, som minskar dess ekologiska trovärdhet. Avsikten med dessa är att locka de motsträviga staterna - framför allt Australien, Kanada och Japan - att acceptera avtalet. Miljöorganisationerna kommer att följa noga med att staterna verkligen börjar minska sina utsläpp, och gör det på ett ekologiskt och socialt hållbart sätt", tillägger Simo Kyllönen från Finlands Naturskyddsförbund.
MER INFORMATION i Bonn:
- Theo Kurten, Luonto-Liitto, tel. 050-5260123 (även på
svenska)
- Simo Kyllönen,
Finlands Naturskyddsförbund, tel. 050-343 6049
- Oras Tynkkynen, Jordens vänner, tel. 040-588 2594
- Sami Wilkman, WWF Finland, tel. 0400-849 477
_________________________________________________
Simo Kyllönen
simo.kyllonen@helsinki.fi
+358 (0)50 343 6049